Skälla och gnälla

12 juni, 2017

”Jag måste ju markera vad jag tycker” är något jag ofta möter i samtal med anhöriga till personer med spelproblem. Jag brukar då fråga om de tycker att det hjälper att gång på gång påtala att den som spelar gör fel, att skälla över att pengarna är borta eller gnälla över att löften inte hålls. De jag pratar med har mycket sällan nått framgång på detta sätt, det är också en anledning till att de hör av sig till mig.

Är det viktigt att vi markerar alla fel som görs, alla besvikelser vi känner och att vi låter vår ilska synas? Min erfarenhet är att det mycket sällan har den effekt vi tror, och att det istället finns andra vägar som är mer framgångsrika. Vi vet från beteendeforskningen att människor tenderar att göra mer av det vi får uppmärksamhet för. Det innebär helt enkelt att om du som anhörig fokuserar på det som görs bra och som du uppskattar så ökar det möjligheten att du får mer av dessa beteenden. Om du dessutom har varit tydlig med att konkretisera vilka beteenden du faktiskt vill ha, så är det ännu lättare för den som spelar, eller för den delen dricker alkohol, att göra mer av detta. Varje situation och relation är unik, så kanske känner du inte igen dig i de exempel jag vill lyfta här, men jag tar två situationer som kan vara ganska vanliga.

Något som partners till de som spelar ofta säger är att den som spelar sitter mycket med telefonen, även när man gör saker tillsammans. Det är då lätt att som anhörig uppleva att den som spelar alltid sitter med telefonen även om det kanske finns stunder då det inte sker. Leta efter dessa situationer, och när de uppkommit, var snabb och tydlig med att visa hur mycket du uppskattade dem. På psykologspråk kallar vi detta för positiv förstärkning och det är en teknik som brukar vara framgångsrik i många olika sammanhang. För att det ska bli en bra effekt är det en fördel om det inte låter som beröm där du säger hur duktig den andra har varit. Istället betonar du vad du uppskattat i situationen. Det kan till exempel låta så här ”Det var verkligen mysigt att kolla på tv med dig ikväll när vi båda hade fokus på tv:n” eller ”Jag tyckte om promenaden med dig idag, det vill jag gärna göra snart igen”.

En annan sak som ibland händer är att spelandet tar över så mycket att den som spelar glömmer bort att göra saker i hemmet, vardagssysslor som behöver göras. Detta kan hända både vid spel om pengar och vid dataspel, och tekniken med positiv förstärkning fungerar både på ungdomar och vuxna. För att få igång det positiva beteendet kanske du behöver be om hjälp: -Kan du ta ut soporna när du går? och när det har skett så gäller det att så snabbt som möjligt ge den positiva förstärkningen, även om det kanske känns som en självklarhet att den andre borde ha gjort just detta.

En klient jag nyligen jobbade med hade i början svårt att se något positivt, relationen var så konfliktfylld att nästan varje ord som sas innebar bråk, klagomål eller mutter från den ena eller andra i relationen. För att komma igång med den positiva förstärkningen blev första steget att skriva listor, en med positiva saker som hände och en med negativa saker. Å visst var listan med negativa beteenden längre, men ganska snart upptäckte den anhörige att det fanns små ljusglimtar och när hon började leta mer intensivt efter dessa upptäcktes dessutom saker som tidigare inte noterats. Vi adderade sedan den positiva förstärkningen och bara ett par veckor senare så hade de flera positiva samtal med varandra och den som spelade hade fler spelfria tillfällen än tidigare.

Det krävs lite tålamod och uthållighet, och framför allt mod att börja bryta sitt eget beteende med att skälla och gnälla!

Anja