Konsten att säga nej

18 november, 2017

– Plötsligt hör jag mig själv säga ja, fast det inte var det jag ville, hur gör jag för att säga nej? Frågan kommer från en av deltagarna i en kurs på temat återhämtning som jag har nu i höst. Kursen har berört många olika ämnen kring temat återhämtning, däribland mindfulness, våra tankar och inte minst vad vi får återhämtning av. Smörgåsbordet av innehåll innebär att alla kan hitta pusselbitar till hur just de kan må bättre och uppleva att deras balans i livet ser ut som de vill. Frågeställningen som kom från deltagaren visade på ett tydligt sätt att ibland uppstår våra utmaningar av till synes enkla saker, som ändå blir oss övermäktiga på något sätt.

Hur vi använder vår tid får jag återkomma till någon annan gång, här håller jag mig till frågeställningen hur du kan bli bättre på att sätta gränser och säga nej till saker som du inte har tid eller lust med. Till att börja med, din hjärna är expert på att lägga sig till med vanor, och en vana som en del av oss har är att vi är snabba på att svara och därför inte får möjlighet att tänka efter. Att bli bättre på att säga nej till vissa saker handlar enligt mig till viss del om att bli bättre på att stanna upp – det vill säga att ge dig betänketid.

Håll koll på kalendern

Frågeställaren beskrev hur hon på möten kunde ta på sig uppgifter för att ingen annan tog dem. En strategi som då kan vara hjälpsam handlar om att innan möten ha bättre koll på den totala arbetsbelastningen. Genom att gå igenom vad du har på din att göra-lista blir du bättre uppdaterad på om du egentligen har tid för en uppgift eller inte. Själv har jag använt tekniken på två sätt

  • Beräkna tidsatta uppgifter – exempelvis möten och annat där jag vet hur lång tid de kommer att ta. Summera timmarna och då ser du hur mycket tid du får över.
  • Beräkna diffusa arbetsuppgifter – många administrativa uppgifter är mer diffusa i sin omfattning, om du uppskattar hur lång tid du behöver för att ge svar på en rapport så kommer du se hur många timmar du har kvar till nya arbetsuppgifter.

Om du på det här sättet har koll på hur mycket tid du har över till nya uppgifter kan det vara lättare att säga nej med gott samvete, du vet nämligen att du redan har fullt den här vecka och att det då inte är realistiskt att tacka ja till fler uppgifter.

Be om betänketid

Ett klassiskt tips i en sådan här situation är också att be om betänketid. Om förfrågan kommer muntligt, via telefon, på ett möte eller via mail spelar inte så stor roll. Träna in svaret:  – Jag ska se efter, jag återkommer till dig eller något liknande som passar dig och de situationer du hamnar i. Med betänketid blir det lättare att låta reptilhjärnan ta ett steg tillbaka och istället överväga för- och nackdelar med att säga ja eller nej.

Öva i lätta situationer

För att ändra våra vanor behöver vi träna på den nya vanan. Och när det kommer till att säga nej kan det ibland vara hjälpsamt att träna på att säga nej i andra situationer än de mest avgörande. Om kollegerna frågar om du ska med på lunch kan det vara ett enklare tillfälle att säga nej än när det kommer till ett möte med chefen. Prova att säga nej och utforska hur det känns inom dig, både precis i anslutning till nejet och en stund senare.

Be om hjälp

Om du har märkt att det är ett återkommande problem hos dig, oavsett om det kommer till jobbet, bullbak i barnens klass, uppgifter som ska göras i familjen eller släkten eller något helt annat så är en strategi också att be din omgivning om hjälp. De kanske inte är medvetna om att du upplever ditt ja-sägande som ett problem, eller så har de blivit så vana vid att du säger ja att de inte medvetna om att du kanske vill något annat. Säg till dem att du håller på att träna in en ny vana, be dem eventuellt om hjälp på ett sätt som du tror kommer att fungera för dig, eller säg bara att de får acceptera att det nu kan bli lite andra villkor i fortsättningen. Om någon undrar varför eller ifrågasätter så kan du motivera med att det är något du behöver för att må bra och ha balans i din tillvaro.

 

Är det enkelt? För de flesta är det inte det. Teknikerna ovan gör inte hela jobbet utan det handlar också om att exempelvis vara nöjd med sig själv, arbeta med sin inställning och tolkning av sin egen betydelse osv. Förhoppningsvis kan ändå någon av dessa punkter hjälpa dig lite med vad som är bra för dig. Om du eller din arbetsgrupp tillsammans behöver fler verktyg för att få balans i tillvaron, hör av dig så hittar vi en lösning.

Anja